Hur bokför man räntekostnader på fakturor som betalats för sent?
Räntekostnad för sena betalningar. Det kan hända den bäste. Speciellt idag då PostNord slarvar bort så många brev, och strular dom inte själva så är det någon som tar breven direkt från lastbilarna i farten.. inte blir det lättare av att fakturor ofta går bara via mail numera. Då är det lätt att någon faktura missas att bokas in och betalas och man åker på räntekostnader. Speciellt om man använder Outlook har ni säkert märkt att ett mail blir automatiskt markerat som läst för att en rad blir markerad automatiskt (var i alla fall så förut), även om man inte aktivt väljer att öppna det. Det leder till att man missar att läsa det och vips så åker man på påminnelseavgift. Men det kan också vara lätt hänt att man läser i mailen och sen ringer någon eller så kommer man på några andra saker som man måste kolla upp eller öppnar nya webbsidor och sen har man glömt bort den där fakturan i mailen. Men vad gäller när man betalar försent? Vilka avgifter och räntor har företag och myndigheter rätt att ta ut om man betalar för sent?
Förseningsavgiften är numera 450 Kr
Fr.o.m den 16:e mars 2013 har borgenärer (alltså den som kräver pengar från någon annan) rätt att ta ut en förseningsavgift på 450 Kr på fakturor ställda till företag och myndigheter. Betalningsvillkoret har också begränsats till 30 dagar, men företag som fakturerar ett annat företag kan avtala om en längre betalningstid om man så vill. Myndigheter har inte rätt att avtala bort max 30 dagar villkoret.
De nya påminnelseavgifterna
| Påminnelseavgifter < 2013-03-16 | Efter 16:e mars 2013 |
| Påminnelseavgift 50 kronor | Påminnelseavgift 60 kronor |
| Inkassokostnad 160 kronor | Inkassokostnad 180 kronor |
| Amorteringsplan 150 kronor | Amorteringsplan 170 kronor |
(Dessa värden är giltiga 2017)
Tänk på att en påminnelseavgift inte är momspliktig, du ska alltså inte bokföra någon moms på kostnaden även om ditt bokföringsprogram föreslår det som autokonteringsförslag. Du som fakturerar en kund ska givetvis inte heller lägga på någon moms på påminnelseavgifter.
Dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635)
Den ränta du har rätt att lägga på fakturor till kunder, eller som företag har rätt att ta ut av dig vid sen betalning, styrs av räntelagen. I den lagen står det att räntan som kan läggas på vid sen betalning är referensräntan plus 8,00%. Referensräntan fastställs varje halvår av Riksbanken. Den dröjsmålsräntan ligger nu (2017) på 7,5% per år eftersom vi har en minusränta på -0,5% (2017). Vill du kontrollera vad referensräntan ligger på just nu kan du titta här. Du som varit med ett tag kanske känner igen uttrycket diskonto som fastställdes kvartalsvis av Riksgäldskontoret, referensräntan motsvarar idag diskontoräntans funktion.
Förseningsräntan kan avtalas till en högre procentsats
Notera att dröjsmålsräntan är referensräntan plus 8% om inget annat avtalats. Men det finns möjlighet för parterna, alltså företaget och kunden, att avtala om en högre procentsats. Detta utnyttjas flitigt av kreditmarknadsbolag som t.ex. Klarna. Om du klickar i rutan att du vill betala med Klarna och få faktura på beställningen ingår du samtidigt ett avtal med Klarna (exempel) som få är medvetna om. Där står det t.ex. att "Även en dröjsmålsränta om 23,50 % plus gällande referensränta tillkommer.", vilket är betydligt högre än den lagstadgade rekommenderade räntan. Det gäller alltså att se upp när du handlar på nätet eftersom du godkänner avtal till höger och vänster med ett musklick i en liten ruta! Det kan stå dig dyrt.
Finns det något räntetak?
Nej, det finns inget räntetak för avtalade förseningsavgifter. Om du handlar på nätet gäller det att se upp eftersom du kan ingå avtal om i princip vilken ränta som helst när du köper något och betalar för sent. Är det helt orimligt kan det dock vara olagligt och på juristsvenska kallas det då för Ocker, men det är ytterst sällan någon döms för detta i svenska domstolar. Inte ens sms-låneföretagen brukar få några kännbara straff trots tusentals procent i ränta.
Kontering av räntekostnad
Räntekostnaden bokför du t.ex. enligt BAS på konto 8422. Använder du Speedledger har du konto 8410 förinställt för räntekostnader. Därefter lägger du 60 Kr i påminnelseavgift plus (eventuell) förseningsavgift m.m. på 6991. Har du fått en faktura med både priset för varorna/tjänsterna du köpt och räntor och förseningsavgifter får du lägga till fler konteringsrader. Använder du momskoder gäller det att hålla koll på vilka rader som är momsfria (räntor, förseningsavgifter) och vilka som är momspliktiga (inköpet, varorna, tjänsterna).
| Beskrivning | Konto | Debet | Kredit | ||
| Räntekostnad | 8422 | 100 | |||
| Förseningsavgift, Påminnelseavg. | 6991 | 510 | |||
| Företagskonto | 1930 | 610 | |||
Andra inlägg
- Brytpunkt statlig skatt 2024
- Viktigt 12:e februari
- Prisbasbeloppet (PBB) för 2024
- Periodisk sammanställning för kvartal 4
- Hur länge kan man vänta med att bokföra intäkter som ej kommit till företagskontot?
- Bokföra inkomst för deltagande i undersökning
- Ny momslag 1 juli 2023
- Hur hittar jag spårningskoden för GA4 i Google Analytics?
- Förenklat årsbokslut - Nu kan du registrera!
- Fakturera dröjsmålsränta B2B från Sverige till företag inom EU
OBS! Inga frågor besvaras längre i Facebooks plugin under artiklarna.
Använd detta kontaktformulär istället.
