Bokföringsdatum vs Transaktionsdatum vs Valutadatum?
Lathund bankdagar. Det här med olika dagar på kontoutdragen förvirrar många, är det verkligen någon som vet skillnaden mellan Reskontradatum, Transaktionsdatum, Valutadag och Valuteringsdag? Det verkar användas på olika sätt mellan olika banker och bokföringsprogram. Så hur ska en företagare veta vad som gäller och vilket datum man ska använda när man bokför? Momsens ska reda ut dessa begrepp så det blir klart och tydligt en gång för alla.
Problemet uppstår framför allt för överföringar som händer under helgen eller utanför bankdagar samt vid månadsskiften och inte minst vid årsskiftet.
Vilket datum är det egentligen som styr i vilken period (månad) som en transaktion ska bokföras?
Om du inte har någon aning om vad detta handlar om och inte vill läsa en lång text, använd då BOKFÖRINGSDATUM som verifikationsdatum för din bokföring. Sortera alltså betalningarna efter kolumnen Bokföringsdag/Bokföringsdatum och sluta läsa här.
Lathund för datum på kontoutdraget
Det är på bokföringsdatumet som pengarna dras från DITT KONTO.
När man använder kontantmetoden är det enklast och bäst att bokföra efter bokföringsdatum om ditt bokföringsprogram inte uttryckligen säger annorlunda. Bokför du efter bankens bokföringsdatum blir det enklast att stämma av kontoutdrag. Då kommer ditt 1930 bankkonto alltid vara lika i både bokföringsprogrammet och i bankens uppgifter.
Speedledger använder Transaktionsdatum
Speedledger använder bara transaktionsdatum för både in- och utbetalningar och det gör att du kan få en diff mellan årsbeskedet från din bank och balansen på företagskontot i din balansräkning. Detta gäller både för er som använder kontantmetoden och faktureringsmetoden.
Om du t.ex. gjorde en betalning den 31 december 2015, då blir transaktionsdatum 15-12-31. Valutadag 15-12-30 och Bokföringsdag blir först 4:e januari 2016. Enligt banken kommer du alltså ha det betalade beloppet kvar på kontot i Årsbokslutet, men enligt Speedledger är balansen på 1930 lägre eftersom betalningen registrerats enligt transaktionsdatum.
I detta fall måste du upprätta ett förklaringsdokument och häfta ihop det med kontoutdraget. I Årsbokslutet måste du alltså bifoga underlaget från banken, BR från Speedledger och ett ytterligare dokument som förklarar diffen i Årsbokslutet. Detta kan t.ex. vara fakturan du betalt och transaktionsbekräftelsen från banken där alla olika dagar framgår och beloppet finns specificerat.
OBS! För er som använder kombinationen Speedleger + Handelsbanken används där reskontradag. Detta ska enligt en användare som kontaktat mig gälla både de som har kontantmetod och bokföringsmetod.
Vad är Bokföringsdatum?
Bokföringsdatumet är den dag då en transaktion bokförs på ett konto i banken. Detta datum kan också kallas reskontradatum och motsvarar valuteringsdatum för inbetalningar på kontot.
Det är denna dag som du kan använda pengarna som betalats in på ditt konto. Bankerna kallar det för att du kan disponera beloppet på bokföringsdagen. Det är också bokföringsdatumet som styr när du inte längre ser ett belopp på kontot för att det har betalats ut.
Bokföringsdatum är därför det mest korrekta datumet att bokföra inbetalningar på enligt Kontantmetoden.
Vad är Transaktionsdatum?
Transaktionsdatumet är det datum då transaktionen faktiskt startar i verkligheten.
När man använder kontantmetoden är transaktionsdatum egentligen det mest korrekta valet att bokföra efter eftersom du ska bokföra verifikationerna i den ordning transaktionerna verkligen sker eller startar. Transaktionsdatum är med andra ord den dagen du gör köpet med ditt kreditkort eller den dag då du gör överföringen från ditt företagskonto.
Speedledger använder transaktionsdatum för att sortera i vilken ordning transaktionerna ska bokföras enligt kontantmetoden. I Speedlegders autokontering finns det bara en kolumn när du bokför som kallas
"Betaldatum" vilket motsvarar kolumnen transaktionsdatum på kontoutdraget från banken.
Transaktionsdatumet är också samma sak som valuteringsdatum för utbetalningar från kontot i betydelsen att räntan slutar beräknas på det beloppet direkt när betalningen påbörjas. Men det kan skilja sig åt mellan olika typer av betalningar när det rör sig om PG och BG. Då kan du se att räntan slutar räknas direkt men att beloppet egentligen först "försvinner" flera dagar senare (på bokföringsdatum). När du gör utlandsbetalningar ser du också ofta att valutadagen ligger flera dagar framåt, t.o.m längre fram än bokföringsdatum. Detta beror på "cash in transit" och kontroller mellan bankerna då pengarna så att säga svävar i luften mellan bankerna. Pengarna är dragna från kontot men du får ändå ränta tills det att transaktionen går igenom.
Transaktionsdatum är därför det lämpligaste datumet (i teorin) att bokföra utbetalningar på enligt Kontantmetoden. Men bokföringsdatum är det lämpligaste i praktiken.
För inbetalningar är oftast, men inte alltid, Bokföringsdatum = Transaktionsdatum. Om du t.ex. gör en överföring från ditt privata konto till ditt företagskonto kan du se att det blir dagens datum som transaktionsdatum på företagskontot men bokföringsdatumet blir ibland någon dag in i framtiden, beroende på bankernas brytgränser etc.
Vad innebär Valutadatum?
Valutadatumet är den dag som styr den interna ränteberäkningen hos banken. Alltså den dag du börjar få ränta på pengarna eller slutar få ränta om pengarna är på väg ut från kontot. Detta datum kan därför skilja sig från övriga datum beroende på helgdagar och andra dagar som inte är bankdagar. Bankerna är även duktiga på att mygla med valutadagen så att Du ska gå miste om dagar då räntan beräknas. Detta har t.o.m varit uppe i EU-parlamentet för att man tycker att bankerna fuskar med ränteberäkningarna på bankkonton. Räntan beräknas bara under bankdagar och hela dagar.
Undvik att bokföra efter valutadatum om du har enskild firma med kontantmetoden. Du kommer garanterat råka ut för konstiga diffar när du ska stämma av ditt bankkonto i bokföringsprogrammet med kontoutdrag från banken och det verkliga saldot på kontot.
Om du jobbar på ett stort multinationellt bolag där man ofta använder så kallade cash pools och liknande lösningar är det vanligt att man använder valutadatumet som datum för bankverifikationer. Valutadatum styr alltså i detta fall vilken period transaktionen ska bokföras på. När man använder avancerade likviditetslösningar inväntar man oftast inbetalningarna varje dag och kvittar det sen mot utbetalningarna som ska göras och den överskjutande delen belastar sedan saldot på kontot. Detta är inget som är aktuellt för småföretagare. Ignorera därför kolumnen med valutadatum.
Valuteringsdag vs Valutadag?
Valuteringsdag kommer från lagtexten i betaltjänstlagen. Den exakta lagtexten är:
"valuteringsdag: den referenstidpunkt som används av en betaltjänstleverantör för att beräkna räntan på de medel som debiterats eller krediterats ett betalkonto. Lag (2015:188)."
Om en inbetalning kommer in sent på dagen så kan du använda pengarna (bokföringsdatum) men räntan räknas först fr.o.m. imorgon (valutadatum).
Valutadag är normalt samma sak som valuteringsdag, men inom finanssektorn används valuteringsdag som term när man anger om pengarna som kommer in på kontot ska bli räntebärande nästa bankdag, eller kalenderdag eller rent av flera dagar framåt. Det har alltså att göra med villkoren för bankkontot eller den betalningslösning man har.
Definition av Bankdag
I Sverige definieras bankdag som "den dag då banker normalt är öppna". Det innebär i praktiken att de dagar som inte är bankdagar är SÖNDAG eller allmän HELGDAG, eller dag som är likställd med allmän helgdag (lördagar, midsommarafton, Julafton och nyårsafton).
Överkurs: Nollfloat
Nollfloat är en term som används när alla dagarna står i Zenit, eller med andra ord när alla kolumnerna får exakt samma datum. Det betyder alltså att Bokföringsdatum=Transaktionsdatum=Valutadatum.
Sammanfattning av bankens datumkolumner
Som sammanfattning kan man säga att så länge du är konsekvent kan du bokföra efter vilket datum du vill bara du använder samma kolumn hela tiden.
Men det beror också på hur ditt bokföringsprogram är inställt. Speedledger har förenklat det hela och använder bara transaktionsdatum för både inbetalningar och utbetalningar.
Visma har varit lite förvirrade på det här området och först använt valutadatum och senare ansett att bokföringsdatum är det mest lämpliga datumet att använda från bankernas betalfiler. Det är bäst att följa ditt bokföringsprograms rekommendation så att ditt 1930 konto alltid stämmer i bokföringsprogrammet annars kommer du få diffar för transaktioner på helgdagar och vid månadsskiften.
De program som inte använder bankens bokföringsdatum gör att du kan råka ut för diffar vid månadsskiften och årsskiften när du stämmer av det verkliga beloppet på bankkontot (det disponibla beloppet). Men om man använder bokföringsdatum så är man inte helt i linje med regelverket för Kontantmetoden. Hur man än gör så blir det strul någonstans i systemet eller regelverket. Det enda du som småföretagare kan göra är att konsekvent använda en av kolumnerna "Bokföringsdatum" eller "Transaktionsdatum" när du bokför och därmed minimera diffar.
Andra inlägg
- Viktigt 12:e februari
- Prisbasbeloppet (PBB) för 2024
- Periodisk sammanställning för kvartal 4
- Hur länge kan man vänta med att bokföra intäkter som ej kommit till företagskontot?
- Bokföra inkomst för deltagande i undersökning
- Ny momslag 1 juli 2023
- Hur hittar jag spårningskoden för GA4 i Google Analytics?
- Förenklat årsbokslut - Nu kan du registrera!
- Fakturera dröjsmålsränta B2B från Sverige till företag inom EU
- Prisbasbeloppet (PBB) för 2023
OBS! Inga frågor besvaras längre i Facebooks plugin under artiklarna.
Använd detta kontaktformulär istället.
