EUs Tullunion vs EUs Momsområde

EU:s Tullunion och EU:s mervärdesskatteområde. Är EU:s tullunion och momsområde samma sak? Vilka länder ingår i tullunionen jämfört med momsunionen? Vad är det för skillnad mellan tullunionen och den inre marknaden? Vilken status kommer Storbritannien få inom de olika delarna efter BREXIT?

EU:s Tullunion

Det är detta som marknadsförs som EU:s frihandelsområde eller "Den inre marknaden". Men eftersom flera länder utanför tullunionen har tillgång till den inre marknaden är tullunionens medlemmar och medlemmarna av den inre marknaden inte riktigt samma sak. Det man har gjort när man införde Tullunionen är att man har tagit bort tullavgifter och kontroller mellan länderna inom tullunionen, men samtidigt byggt "kinesiska muren" runt EU:s gränser. Detta gör att det är dyrt och svårt för företag utanför EU att sälja direkt till EU:kunder, på så sätt anser man att Europas egna företag skyddas från konkurrens från låglöneländer. Inom unionen kan du skicka en stol från Sverige till Holland utan tullar och avgifter, det är som om du skickade stolen inrikes. Så långt är allt frid och fröjd och någorlunda vettigt, men det är också här problemen med EU börjar.

Tullmuren mot omvärlden hjälper också att skydda EU-befolkningen från miljöfarliga produkter, säkerhetsrisker med icke godkända elektronikprylar samt stoppa förfalskade varor, i alla fall i teorin. Det har dock visat sig gå minst lika bra att ha en webbshop baserad i Kina och skicka varor rakt in i EU utan både importmoms och kontroller. Så uppenbarligen är det inte nödvändigt att vara en del av den inre marknaden för att kunna sälja till kunder inom EU, snarare tvärtom faktiskt. Posten fick i uppdrag att få stopp på inflödet av otullade kinesiska prylar genom att se till att allt beläggs med importmoms. Posten ansåg då att hanteringen och administrationen av importmoms kostar 125 Kr i snitt per paket, här har vi ett bra exempel på den administrativa kostnaden som momshantering innebär.

Detta system fungerar inte så bra i praktiken som de flesta har börjat inse nu, men tanken var i alla fall god. För Sveriges del har EU:s regler snarare inneburit en försämring på många områden då vi tvingats anpassa oss till de mer urvattnade reglerna med lägre krav än vi vant oss med i Sverige. Historiker kommer i framtiden antagligen sätta året 1995 som vändpunkten för Sverige då det började gå utför. Det var alltså samma år som Sverige gick med i EU. Grundproblemet är att det är alldeles för stora skillnader i språk, kultur, skattesystem och ekonomi inom EU:s tullunion för att det ska kunna fungera smidigt. Största förlorarna på ett sådant system kommer visa sig vara de mest välutvecklade välfärdsstaterna.

De stora problemen började med Maastrichtfördraget 1993 när EU övergick från att vara ett ekonomiskt samarbetsforum till att bli Europas förenta stater. Thatcher såg vad som skulle hända efter införandet och varnade för dess konsekvenser:

“We fought two world wars to make the world a safer place for democracy. Here we are preaching more democracy to the old Communist Soviet Union and ourselves practicing less democracy and more bureaucracy”

-Margaret Thatcher

Här kan du läsa om hur du rent praktiskt gör när du importerar varor från ett område som är utanför EU

Ett annat problem är att tullunionen inte är riktigt samma sak som momsområdet, vilket skapar förvirring. Man ska behandla varutransporter inom unionen som om det var inrikestransport men samtidigt har man separata moms- och skatteregler som gör att EU ändå är uppsplittrat i separata länder, detta tar bort mycket av smidigheten med att ha en inre marknad där man teoretiskt skulle kunna sälja och transportera som om det var inrikes i Sverige fast du skickar till t.ex. Spanien. Nu måste du ändå i bokföringen behandla varje land i momsområdet som ett separat land. EU har alltså skapat en gråzon mellan inrikeshandel och utrikeshandel vilket krånglar till bokföring och momsdeklarationer något vansinnigt. Läs mer om detta här under EU-moms.

Ignorance is Bliss

Politikerna gormar och skriker om hur bra den inre marknaden är för företagen, trots att dom aldrig drivit något företag själv och inte har en susning om vad det innebär eller vilka idiotiska regler och maximering av administration som de infört inom EU.

EU:s momsområde

De länder och områden som räknas vara inom EU vid handel från ett momshanteringsperspektiv. De områden som ingår i momsområdet ska behandlas och bokföras som om det var handel inom EU. Detta påverkar hur momsdeklarationen ska fyllas i eftersom man skiljer på handel inom och utanför EU.

Här har jag skrivit en mer utförlig och detaljerad genomgång av vilka länder, regioner och stater som ingår i momsområdet och vilka som ligger utanför än du kan hitta på myndigheternas sidor. Klicka på landets namn så får du info om momssystemet och momssatser i varje land.

EU:s momsområde

Den inre marknaden vs Tullområdet vs Momsområdet

EU:s tullområde är alltså de länder som bildar en tullmur mot resten av världen. Innanför tullområdet är det inga tullar och varor kan röra sig fritt. Är man med i Tullunionen kan man inte förhandla fram frihandelsavtal med andra länder, det sköter EU. Alla inom tullområdet måste förhålla sig till de importkvoter och regler som gäller för att få föra in varor inom tullunionen från länder utanför.

Som exempel kan man ta Turkiet som ingår i en tullunion med EU via ett avtal med begränsningar, men Turkiet är ej med i den inre marknaden. Avtalet inkluderar inte mat eller jordbruk, tjänster eller offentlig upphandling.

Ett annat exempel är Andorra som inte är med i EU, men som via varuhandelsavtal har samma tullfrihet som EES-länder, med andra ord kan Andorra anses vara inom den inre marknaden i EU för endast varor, men man är utanför EU:s momsområde och inte en del av Schengen. Andorras modell är antagligen ett av de bästa alternativen för Storbritannien efter BREXIT.

Har varorna kommit in i Tullområdet kan det skickas vidare fritt till alla andra delar av tullunionen utan avgifter och tullar. Om Storbritannien efter BREXIT blir kvar i den inre marknaden men formellt lämnar tullunionen (låter som en paradox men kan beskrivas som att man är innanför kinesiska muren vid försäljning in i EU men utanför den vid export utanför EU) skulle de som exporterar från UK behöva hantera hela regelverket kring "ursprungsregler". Förenklat kan man säga att dessa regler bestämmer en varas "ekonomiska ursprung" och kräver att minst en viss del av varan är gjord med produkter från EU för att få räknas vara tillverkad inom EU. Detta påverkar de som t.ex. gör snabbmatslådor med ingredienser från hela världen. Detta blir ett problem med transporter mellan Irland och Nordirland efter BREXIT.

EU:s inre marknad är Tullområdet bakom kinesiska muren (Tullunionen) plus några extra länder som via avtal eller EES-medlemskapet får tillgång till den inre marknaden och därmed också slipper tullar på varor mellan länderna (t.ex. Island, Norge, Liechtenstein). Den inre marknaden medför också fri rörlighet för tjänster, pengar och människor (inklusive välfärdsturister). För att markera hela detta område brukar man prata om EU/EES. Ett annat sätt att beskriva EES-länderna på är att dessa måste införa alla EU-regler men har inget att säga till om när besluten tas. EES-länderna har också vissa begränsningar i båda riktningarna för den fria rörligheten jämfört med fullvärdiga EU-medlemmar.

Dessutom måste EU-länderna betala stora summor i olika EU-avgifter vilket ger en minst sagt tveksam avkastning, utom för byråkratin i Bryssel som lever gott på illusionen av den gemensamma marknaden som alla sägs måsta få tillgång till för att det är så bra. Bra för vilka?

För storföretag, karriärpolitiker, välfärdsturister och kriminella är EU paradiset på jorden.

En småföretagare eller en vanlig löntagare har inte mycket att vinna på EU som det ser ut idag.

De flesta britter kommer alltså få det mycket bättre efter BREXIT, men storföretagen, stora finansbolag och politiker som bara jobbat med politik i hela sitt liv storlipar. Unga människor som vill studera och testa att jobba i andra länder kan givetvis bli förlorare men det går lätt att fixa med ett enkelt avtal, man behöver inte hela EU-byråkratin för att få till det. De flesta länder välkomnar människor med utbildning och kunskaper som behövs i varje lands ekonomi, så det blir inget större problem för britter att få arbete inom EU i framtiden om man vill det, däremot kan det blir svårt att komma till Sverige, eftersom vi verkar göra allt som går för att försvåra för kompetenta människor att få tillstånd att stanna och arbeta i Sverige. Lågutbildade flyktingar däremot tar vi gärna emot så många det bara går, att dom blir fast i ett livslångt bidragstagande och ruinerar pensionssystemet har politikerna först upptäckt nu när det är för sent.

Import av väljare

Sverige verkar göra allt man kan för att stöta bort högkvalificerade personer till förmån för välfärdsturister som förväntas bosätta sig i kulturberikade områden där man mer än någon annanstans röstar på socialteokraterna idag. Även muslimer med åsikter åt höger RÖSTAR VÄNSTER i dessa områden. Det rör sig alltså egentligen om import av nya väljare helt enkelt, men betalar sossarna någon importmoms på sin import av nya väljare? Sysslar sossarna med trafficking?

Momsområdet styr bokföringen

EU:s momsområde är de länder och regioner som du ska behandla/bokföra och deklarera som EU-handel.

Det är momsområdet som styr om du bokför inköpet eller försäljningen som Export/Import/EU-handel. Säljer du varor till Turkiet ska du bokföra det som export utanför EU och inte lägga på någon moms eftersom Turkiet är utanför momsområdet, men varorna kan du skicka utan tullavgifter för att Turkiet är med i tullunionen.

Tabell: Tullunion vs Inre marknaden vs Momsområde

Här ser vi hur komplicerat det är för en småföretagare att hantera handel inom EU och den inre marknaden som ska vara så enkelt enligt alla officiella EU-källor. När man ser tabellen ser det mer ut som en administrativ mardröm än en inre marknad med fri rörlighet och tullfrihet.

Lösningen är naturligtvis en fullständig integration (United States of Europe) eller fullständig separation (återgång till nationalstater).

Det system som vi har idag kan vi inte fortsätta med. Det ser ni också själva om ni tittar i tabellen nedan.

Idag när allt mer handel sker via webbplatser och man omedelbart får in kunder från hela världen är det oftare ett hinder snarare än en fördel att vara med i EU, tullunionen, den inre marknaden och momsområdet. Det blir snarare enklare att hantera allt detta om man baserar sig utanför EU och därmed bara får inrikes eller utrikeshandel. Det blir definitivt smidigare i bokföringen och momsdeklarationerna.

Vill du få mer info om reglerna för ett specifikt land eller område kan du skriva in det här:

Detaljerad info om vad som ingår eller är undantaget när hänvisningar görs till kapitel (kap) i Harmoniserade systemet (HS) kan du läsa om på den här sidan från Tullverket. Data i denna tabell uppdaterades senast 2018-03-24.

Källa: Tulli, Wikipedia, BBC