Vad är deflation?

Deflation. Vad innebär deflation? Det korta svaret är att ekonomin krymper. Hjulen snurrar långsammare och tillväxten avtar för att sedan minska. Man mäter oftast tillväxten med BNP - bruttonationalprodukten som helt enkelt är värdet på alla produkter som produceras och alla tjänster som levereras under ett år.

Penningmängden minskar vid deflation

När deflation uppstår, till följd av en längre tids sjunkande priser och en minskning av den totala mängden krediter (lån), börjar medelsvensson hålla hårdare i plånboken. När folk i allmänhet inser att man får mer för pengarna i morgon än man får idag skjuter man upp konsumtionen vilket bara ytterligare förvärrar läget och ekonomin bromsar in ännu snabbare. Man hamnar in en mörk spiral som ofta är väldigt svår att ta sig ur. Därför är många ekonomer rädda för längre perioder av deflation. Det skadar ekonomin även om man till en början verkar få det bättre för att man kan köpa mer för samma 100-lapp.

Vilka konsekvenser får deflation på sikt?

Om deflationen biter sig fast i ekonomin börjar företagen känna av att konsumenterna inte är villiga att köpa deras produkter och tjänster. Då måste företagen börja säga upp personal, vilket gör att dessa personer får sämre ekonomi och spenderar ännu mindre. Då får företagen sälja ännu färre varor och tjänster och så håller spiralen på.

Sverige riskerar att fastna i deflation

Som flera medier har rapporterat den senaste tiden har Sverige glidit in i deflation. Priserna sjönk med 1,2% i januari. Det som bidragit till deflationen är att priset sjunkit på t.ex. kläder, skor, olja, transporter och paketresor. Speciellt oljepriset har gått ned kraftigt vilket är en vara som starkt påverkar priset på många andra varor. Som svar på detta meddelade Riksbanken att man inför negativ ränta på 0,10% fr.o.m 18:e februari.

Hur botar man deflation?

För att förhindra deflation eller ta sig upp ur det mörka deflationshålet om man fastnat där måste man se till att det blir inflation i ekonomin istället. Inflation är motsatsen till deflation och innebär helt enkelt att priserna går upp och konsumtionen ökar. Det är billigare att handla idag än i morgon. För att få till inflation i ekonomin måste man öka penningmängden genom att helt enkelt trycka nya sedlar eller låta bankerna skapa fler lån, vilket är samma sak som att skapa pengar ur ingenting. När det blir fler kronor på marknaden sjunker värdet på varje enskild krona. Den som säljer en vara kommer då hela tiden att höja priset för att få in samma verkliga värde. På samma sätt minskar lånens verkliga värde vid inflation eftersom lånet är tecknat på t.ex. 500000 Kr och om löner och priser hela tiden ökar så blir dessa 500K mindre värt och lättare att betala tillbaka. Inflation gynnar alltså låntagare men är negativt för banker. Det betyder att det gäller att radera ut deflationen med lite mer inflation men inte för mycket. Det är därför Riksbanken har ett mål om att hålla 2% inflation i ekonomin per år för att hålla igång hjulen i lagom takt.

Moderna ekonomier är som Romarriket

Det går att likna dagens ekonomier vid Romarrikets uppgång och fall. Så länge Rom expanderade sina territorier och växte var riket välmående, men så fort expansionen avtog och stannade upp föll Romarriket sönder. Precis så fungerar moderna ekonomier. Det krävs kontinuerlig tillväxt för så fort ekonomin slutar växa faller den sönder.

Den första inflationen - ädelmetaller från Sydamerika

Den första riktiga inflationsvågen uppstod mellan år 1500-1650 då Spanien hämtade hem 181 ton guld och 16000 ton silver från Sydamerika som man roffat åt sig från de besegrade Aztekerna och Inkaindianerna. Den Spanske kungen använde detta guld och silver för att betala av räntor och lån man tecknat för att kunna fortsätta sina krig mot bl.a. England. Räntorna gick till tidiga banker i Antwerpen och Genua. Allt det här guldet och silvret skapade en stark inflation i Europa. Som vi konstaterat tidigare är inflation en ökning av penningmängden i ekonomin. Det gäller alltså att inte föra in för mycket nytt kapital i ekonomin utan göra det stegvis och lagom mycket. Det är detta Riksbanken nu försöker göra genom att köpa statsobligationer som man betalar med nytryckta pengar. Men detta är också negativt för de som ska turista utomlands eftersom kronan blir svagare och ölen i Thailand blir, relativt sett, dyrare.

Deflation innebär att värdet på skulder (lån) växer

En hög belåning (som i Sverige) gör alltså att man är känslig för längre perioder av deflation. De negativa konsekvenserna av deflation blir alltså värre om varje person har mycket lån i förhållande till sin totala privatekonomi.
Riksbanken: Hur skuldsatta är de svenska hushållen?