Stäng




Så här får du 10% rabatt på egenavgifterna!



Stödområden med 10% rabatt på Egenavgifterna

Visste du att det går att få hela 10 procent rabatt på egenavgifterna?

Du kan få reduktion av egenavgifterna med 10% om du registrerar bolaget (eller omregistrerar det) på rätt ställe!

I den högra kolumnen på momsens.se hittar du "Gratis Excel Mallar" där du kan ladda ned en gratis löneuträknare, eller snarare en räknare för att beräkna uttagsutrymmet för varje månad i din enskilda firma, som tar hänsyn till stödområden. Du kan alltså räkna ut hur mycket du kan ta ut från företaget i "lön" varje månad.

Om du registrerar ditt företag i något av dessa stödområden, och har ditt fasta driftställe där, så får du 10% rabatt på egenavgifterna. Eller mer korrekt 10% reduktion baserat på underlaget för egenavgifterna:

"Det regionala företagsstödet innebär att du får dra av 10 procent av underlaget för dina egenavgifter"

Detta är lite luddigt och kan lätt feltolkas. Är det egenavgifternas belopp som är underlaget? Är det vinsten som är underlaget för egenavgifterna som är underlaget för stödområdesavdraget?

Avgiftsunderlaget definieras som din inkomst från näringsverksamhet (ruta 100 och 117 i deklarationen).
(Alltså resultatet i Resultatrapporten i din årsredovisning minus schablonavdraget om du kryssar i den rutan)

Detta ska dock minskas med sjukpenning även minskas med skillnaden mellan beloppen i ruta 127 och 131. Du ska också addera din inkomst av tjänst (vanliga jobbinkomster om du även har det i ruta 19, minskad med sjukpenning i ruta 20).
För mer info om rutorna se Skatteverkets kalkylblad här:
Räkna ut din skatt exakt hos Skatteverket här

Förenklat kan man säga att AVGIFTSUNDERLAGET = ÖVERSKOTTET.

(I den nya inkomstdeklarationen använder du beloppet i RUTA 10.1 som avgiftsunderlag)

Antag att du gör vinst med 100000 Kr.

Du väljer att kryssa i "schablonavdraget":

(x) Beräkna och utnyttja maximalt avdrag för egenavgifter och särskild löneskatt

Du sänker då bokfört resultat från RR med 25%.

0,75 x 100000 = 75000.

Då blir ditt avdrag för stödområde 0,1 x 75000 = 7500 Kr.

Avdraget får max bli 18000 Kr/år så gör du en vinst i ruta 10.1 på över 180K per år slår du i taket för avdraget.

För små enskild firmor som gör ett överskott under 180K blir det här ett stort och viktigt avdrag.

Du kan faktiskt komma ned på 15-25% i skatt med hjälp av det här avdraget och jobbskatteavdraget om du bara gör en vinst på 100K.

Här finns en vinsträknare som tar hänsyn till stödområdesreduktionen

Har du anställda och betalar ut löner blir det lite andra regler. Då kan du ha fått stödområdesavdraget inbakat i arbetsgivaravgifterna på dessa löneutbetalningar. Nedsättningsbeloppet för allmän löneavgift och egenavgifter samt avdraget från arbetsgivaravgifterna får då totalt inte bli större än 85200 Kr/år.

Norrbottens län:

  • Arvidsjaurs kommun
  • Arjeplogs kommun
  • Gällivare kommun
  • Haparanda kommun
  • Jokkmokks kommun
  • Kalix kommun
  • Kiruna kommun
  • Pajala kommun
  • Älvsbyns kommun
  • Överkalix kommun
  • Övertorneå kommun

(Även dessa områden ingår: Edefors och Gunnarsbyns församlingar i Bodens kommun)

(f.d. Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun)

Västerbottens län:

  • Bjurholms kommun
  • Dorotea kommun
  • Lycksele kommun
  • Malå kommun
  • Norsjö kommun
  • Sorsele kommun
  • Storumans kommun
  • Vilhelmina kommun
  • Vindelns och Åsele kommuner

(samt Fällfors, Jörns och Kalvträsks församlingar i Skellefteå kommun.)

Jämtlands län:

  • Bergs kommun
  • Bräcke kommun
  • Härjedalens kommun
  • Krokoms kommun
  • Ragunda kommun
  • Strömsunds kommun
  • Åre kommun
  • Östersunds kommun

Det innebär alltså att alla kommuner i Jämtland är stödområden! Det kan man också förstå när man läser EU statistik för den ekonomiska utvecklingen inom olika regioner av EU. Jämtland och Östtyskland krigar hela tiden om Jumboplatsen för det område som har absolut lägst BNP tillväxt inom EU. Men man ligger också mycket lika på andra områden som hög andel självmord (man har dessutom mest vapen/capita i Jämtland), hög utflyttning av tjejer, låg utflyttning av killar, låg utbildningsnivå. Jämtland har minst andel killar med Universitetsutbildning. Samma situation har Östtyskland. Det finns en väldigt stark korrelation mellan utbildningsnivå hos män och ekonomisk utveckling i en region, vilket stämmer väl in på Jämtlands situation. Några specifikt Jämtländska fenomen i statisken är att Jämtländska kvinnor super och snusar mest i landet, de är relativt feta jämfört med rikssnittet. Männen i Jämtland fetast i riket och snusar betydligt mer än genomsnittsmannen (se referens). osv osv. Så varför är det så här i Jämtland då? Jo det beror på kulturen.

Jämtlands kultur

Precis som Östtyskland är Jämtland starkt vänstervridet, nästan kommunistiskt, du har "brukskulturen" och "Jantelagen" som säger att du inte får vara bättre än någon annan, du ska inte tro att du är någon och du får inte anstränga dig för att nå framgång. Du ska vara bra i fotboll men du får inte träna, du ska bara vara bra ändå. Du ska ha bra betyg i skolan men du får inte plugga, du ska bara var bra ändå utan ansträngning. Du ska vara snygg, men du får inte förbättra ditt utseende. Du ska vara  dig själv från vaggan till graven, det får inte ske någon förändring, förbättring eller utveckling av dig och din person eller din personlighet. Allt ska vara konstant, som det alltid har varit. Det medför att kulturen i sig är tillväxt-fientlig och förändrings-fientlig. Detta skapar hopplöshetskänslor och att inget går att förändra eftersom allt är som det var och så kommer det att förbli. Om man analyserar allt detta vad beror det på? var kommer dessa fenomen i kulturen ifrån?

Jag har funderat mycket kring detta eftersom jag själv är född och uppvuxen i Jämtland. Nu när jag bott i både Umeå, England och Stockholm och har fått distans till Jämtland och dess kultur så märker man väldigt snabbt saker som man inte tänkte på när man bodde i Jämtland. Man får ett utanifrån perspektiv på den Jämtländska kulturen som hjälper mig att analysera vad problemet beror på. 

När man börjar ställa upp alla dessa brukskultur- och jantelagsfenomen, som är väldigt starka inom de grupperingar som identifierar sig mest med arbetarklassen, och analyserar det som om man skrev en vetenskaplig artikel om det, då ser man ett tydligt mönster. Alla element i den Jämtländska kulturen går att spåra tillbaka till ett enda fenomen, en dödssynd faktiskt - Avundsjuka!

Men Jantelagen är inget specifikt Jämtländskt fenomen även om det är betydligt starkare invävd i kulturen där än på många andra platser. Engelska språket har också en term för just detta "Tall poppy syndrome" som innebär att den som skapat något positivt av egen kraft inte uppmärksammas och erkänns i positiva ordalag eftersom man inte tycker att personen är värd det, eller med andra ord - man är Avundsjuk. I Jämtland ska alla vara lika långt ned i dasstunnan, så det luktar lika mycket skit för alla - då är man nöjd i Jämtland.

När jag försöker förklara Jämtland och den Jämtländska kulturen för "äkta" stockholmare (som inte fattar det här med jantelagen eftersom den inte gäller i Stockholm) brukar jag använda något jag såg i en dokumentär på typ discovery eller liknande. Om en fiskare lägger en krabba i en hink försöker den omedelbart klättra ur hinken, medan fiskaren hämtar en ny krabba att lägga i har den första redan smitit. En erfaren fiskare samlar däremot in två krabbor direkt och lägger i hinken. Vad händer då? Jo så fort en av krabborna försöker klättra upp ur hinken så försöker den andra dra ned den. Det ska alltså vara lika jävligt för båda då trivs krabborna. Jämtlänningar är som krabbor, enskilt är det företagsamma och framåt, men som grupp fokuserar man på att dra ned varandra i hinken igen så att det är lika jävligt för alla. Det ska alltså lukta lika mycket skit så det är rättvist och jämställt, då är man nöjd. Är det någon som råkar bli mer än nöjd, eller kanske till och med upprymd, nu när alla har det lika jävligt (en sadist alltså) då är gruppen snabbt framme och hackar på den upprymda personen tills den bara är nöjd igen. Där har ni kärnan i den Jämtländska kulturen som också förklarar varför tillväxten är så låg.

Region Disponibel inkomst per invånare, tusental kr
Stockholms län 212
Uppsala län 183
Södermanlands län 175
Östergötlands län 175
Jönköpings län 176
Kronobergs län 177
Kalmar län 173
Gotlands län 168
Blekinge län 169
Skåne län 175
Hallands län 191
Västra Götalands län 181
Värmlands län 164
Örebro län 170
Västmanlands län 179
Dalarna län 171
Gävleborgs län 171
Västernorrlands län 173
Jämtlands län 165
Västerbottens län 168
Norrbottens län 177
Riket 184
Källa: Statistiska Centralbyrån

Jämtland är fattigast per innevånare tillsammans med Värmland som också stark präglas av brukskultur och jantelag.

Man kan ta några frågor och svar för att illustrera den röda linjen som finns i den Jämtländska kulturen.

Varför är det så känsligt för en Jämtlänning när grannen köpt en lite "för dyr" och "lyxig" bil?

Svar: Jo det är Avundsjuka!

Varför är det så känslig när någon lyckas inom något i Jämtland (förutom Fotboll och Hockey) om man samtidigt ansträngt sig för att nå dit?

Svar: Avundsjuka!

Varför är det så känsligt för en Jämtlänning om någon är bättre på något än andra och dessutom är stolt över det?

Svar: Avundsjuka!

Varför är det så känsligt för Jämtlänningar när någon kommer tillbaka från Stockholm efter några år? Komma här och spela Allan liksom! Vem fan tror du att du är? Har du blivit Stockholmare? Har din dialekt slätats ut så du inte pratar den breda bondiga Jamskan längre? (man förändrar ofta sättet man pratar på baserat på de man umgås med och om många nya bekantskaper pratar rikssvenska eller stockholmska är det naturligt att den norrländska dialekten slätas ut) Men det ses inte med blida ögon hemma i Jämtland eftersom det verkar som personen ansträngt sig (där har vi det igen! det där med ansträngning) för att ändra hur man pratar, trots att detta är ett relativt naturligt fenomen. Men detta är givetvis mycket svårt att förstå för de som aldrig satt sin fot söder om Sveg).

Varför dessa reaktioner mot hemvändaren?

Svar: Avundsjuka!

Varför är det så känsligt för en Jämtlänning om man fokuserar på att göra karriär och tjäna mycket pengar istället för att ligga hemma på soffan och vänta på att socialbidraget kommer?

Svar: Avundsjuka!

Slutsats om den Jämtländska kulturen

Hela den Jämtländska kulturen bygger alltså på dödssynden Avundsjuka som gör det fult att anstränga sig - då är det lätt att förstå varför alla kommuner i Jämtland måste stimuleras med reducerade egenavgifter om det ska hända något alls!

Så grattis Tillväxtverket!, nu har jag på 1A4 kommit fram till den slutsats ni sökt finna genom utredning efter utredning på 100-tals sidor utan att komma fram till rätt svar: För att det ska skapas tillväxt i Jämtland måste man jobba intensivt med värderingar, och att förändra dessa kulturella värderingar och att påverka attityden som folk har till de som vågar gå sin egen väg istället för att gömma sig i stimmet!

-Vem fan tror han att han är den där jäveln, komma här och vara någon Besserwisser och tala om för oss i Jämtland att vi ska förändra oss! va! vilket skitsnack! han har blivit Stockholmare!

-Precis, det är exakt det där jag menar: Jobba med era värderingar och attityder så kommer ni snart skapa Tillväxt!

Verkställ!

 

Västernorrlands län:

  • Sollefteå kommun
  • Ånge kommun

(inklusive Holms och Lidens församlingar i Sundsvalls kommun)

(Anundsjö, Björna, Skorpeds och Trehörningsjö församlingar i Örnsköldsviks kommun)

Gävleborgs län:

  • Ljusdals kommun

Dalarnas län:

  • Malung-Sälens kommun
  • Orsa kommun
  • Vansbro kommun
  • Älvdalens kommun (den dialekten försvinner inte ens om man flyttar till Sthlm)

(stödområden är också Venjans och Våmhus församlingar i Mora kommun)

Värmlands län:

  • Torsby kommun

Notera: Med församlingar menas på den här sidan de territoriella församlingar som fanns den 31 december 1999. Förordning (2007:1379).

Kan man får rabatt på egenavgifterna även om man säljer mest till utlandet?

Det finns inga paragrafer i lagtexten eller Skatteverkets förklaringar som behandlar hur stor del av försäljningen som måste ske lokalt eller till lokala företag.

Det man fokuserar på är att verksamheten helt eller delvis bedrivs från en fysisk plats inom stödområdet. Att du jobbar periodvis från ett rum på hos dina föräldrar, med bostadsadress i ett stödområde, och har ditt företag registrerat där verkar vara tillräckligt. Det finns inga begränsningar som behandlar handel med utlandet. Antagligen för att det mesta av lagen skrevs innan internethandel globalt blev ett vanligt fenomen. Det räcker med att man jobbar med saker kopplade till företaget 2-3 mån/år från det fasta driftstället för att det ska bedömas som fast driftställe inom stödområdet (skapa webbsidor, administrera onlinekampanjer, översättningsarbete etc). Skatteverket har också exempel på säljare som flyttar mellan olika platser i Sverige men som återkommande kommer tillbaka till en viss plats vilket medfört att det ansetts vara ett fast driftställe.

Som jag tolkat lagar och info från Skatteverket finns det inget hinder för att få 10% reduktion av egenavgifterna om man registrerar företaget i något av dessa områden, även om man säljer mest till utlandet.

Lag (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)

Tillämpningsområde

"1 § I denna lag finns bestämmelser om stöd till näringslivet och viss ideell verksamhet i det stödområde som anges i bilagan till lagen i form av särskilda avdrag vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980). Lag (2007:286)."

"6 § Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och egenavgifterna skall från summan av dessa avgifter avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 18 000 kronor per år. Avdraget skall i första hand göras från den allmänna löneavgiften. När avdraget görs från egenavgifterna får det inte medföra att egenavgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt 3 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980)."

Fast driftställe enligt huvudregeln

Ett fast driftställe definieras enligt huvudregeln som en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs. Ibland ser man termen fast etableringsställe istället. Tre förutsättningar måste vara uppfyllda för att ett fast driftställe ska anses föreligga:

  • det ska finnas en särskild plats för affärsverksamheten - rummet hos dina föräldrar
  • platsen ska användas stadigvarande (En verksamhet anses normalt som stadigvarande när den sträcker sig över en tidsperiod om sex månader) - köp en domän för hemsidan minst 1år så visar du långsiktig intention
  • affärsverksamhet ska helt eller delvis bedrivas från platsen. - jobbar från ditt rum periodvis

Under huvudregeln finns en lista med exempel på vad ett fast driftställe kan vara

  • en plats för företagsledning
  • en filial
  • ett kontor
  • en fabrik
  • en verkstad
  • en gruva
  • en olje- eller gaskälla
  • ett stenbrott eller en annan plats för utvinning av naturtillgångar
  • en plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet
  • en fastighet som är en lagertillgång i näringsverksamhet.

Mer ingående definition av plats

Platsen ska vara geografiskt bestämd eller kommersiellt sammanhållen och användas av företaget. Det spelar ingen roll om företaget äger, hyr eller förfogar över platsen på annat sätt. Det är de faktiska omständigheterna — att affärsverksamhet bedrivs från platsen — som avgör om det  finns ett fast driftställe. Det kan vara lokaler eller andra utrymmen eller maskiner eller annan utrustning. Ett exempel på plats är en server för Internethandel. En anställds hem kan under vissa omständigheter vara en plats för affärsverksamhet, liksom en arbetsplats i ett annat företags lokaler eller en anvisad del av ett torg. Ett företag kan ha flera geografiska platser som var och en utgör ett fast driftställe.

Ett hemmakontor kan räknas som ett fast driftställe om en anställd regelbundet och kontinuerligt utför arbetsuppgifter för företaget där. Skatteverket gör en samlad bedömning. Omständigheter som har betydelse vid bedömningen är bland annat om företaget har ställt någon annan plats till den anställdes förfogande och om en sådan plats behövs. Hur hemmakontoret är inrett har däremot ingen betydelse.

Ett exempel är en anställd konsult som regelbundet och kontinuerligt utför konsultverksamhet (företagets kärnverksamhet) från hemmet. Ett annat exempel är om en säljare använder hemmet i försäljningsverksamhet, t.ex. genom att söka upp kunder. Allmänt gäller att arbetet i hemmet ska utföras regelmässigt och kontinuerligt.

Även en del av ett hem, ett skrivbord i ett annat företags lokaler eller en anvisad plats på ett torg kan medföra att fast driftställe uppkommer.
Även en otillåtet använd plats kan vara en plats för affärsverksamhet..
https://www.skatteverket.se/download/18.15532c7b1442f256baef562/1397568308029/3990-3_++del_+1.pdf

Årligen återkommande verksamhet under kortare tid

Affärsverksamhet som årligen återkommer till samma plats kan ses som stadigvarande även om den pågår kortare tid än sex månader per år. Affärsverksamheten ska bedrivas mer än två till tre månader per år för att anses som stadigvarande. Att verksamheten pågår i tre månader under en period av tre år innebär därför normalt att det handlar om ett fast driftställe.

En säljare som förflyttar sig mellan flera orter i Sverige kan t.ex. anses bedriva affärsverksamhet om säljaren ofta återkommer till en och samma plats. Torgförsäljning som sker tillräckligt ofta från en och samma plats kan därför leda till att det uppkommer ett fast driftställe.

Företagsledning

Om företagsledningen finns på en stadigvarande plats i Sverige rör det sig om ett fast driftställe om ledningen utövar någon del av företagets verksamhet där. Det behöver inte vara företagets högsta ledning. Exempel på ledande personer kan vara VD, styrelse eller arbetsledning. Du är ju VD och ledning i din Enskilda Firma.

Nyckelord: Jämtland, Jämtlands kultur, Egenavgifter, Stödområden, fast driftställe, rabatt på egenavgifter, reduktion av egenavgifter, avundsjuka, jantelag, brukskultur

Källor:

Skatteverket - Fast driftställe i Sverige eller inte

Skatteverket - Handledning för Revision 2014

Socialavgiftslagen (2000:980)

Lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

ÖP.se

Riskbruk.se

Statistiska Centralbyrån

22 Aug 2014


OBS! Inga frågor besvaras längre i Facebooks plugin under artiklarna.
Använd detta kontaktformulär istället.